Om jobbcoachning…

Av Henrik Bäckström, 16 Apr 2013

… har jag tre saker att säga

1. Arbetsförmedlingens ska lära sig upphandling

Arbetsförmedlingen har experimenterat med prissättning, affärsmodeller, upphandlingsförfarande, tjänstens innehåll med mera. Att jobba integrerat tillsammans med leverantörer för att forma förutsättningar för hur människor på bästa sätt kommer till jobb skulle vara fruktsamt. Så sker inte idag, trots ihärdiga påtryckningar från branschen.

En enkel lösning är att Arbetsförmedlingen förbättrar sina upphandlingar och följer upp dem.

Under titeln ”Oseriösa aktörer ska stoppas” skriver arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) i en debattartikel att de flesta jobbcoacher är seriösa. ”Men anställningsstöden ska användas korrekt och hjälpa människor till ett arbete.” Då skulle vi föreslå att Arbetsförmedlingens uppdrag till omställningsföretagen ska vara ”sätt dessa personer i jobb och använd era väl beprövade metoder”.

2. Privat jobbcoachning är inget nytt

Media menar att privat omställning av uppsagda eller arbetslösa är något nytt. Det påståendet är helt fel.

Omställningstjänster har funnits sedan 1970-talet och bedrivs exempelvis i arbetsmarknadens parters regi genom hjälp till nytt jobb, såväl genom aktiva insatser som ekonomiskt stöd. Från ett jobb till ett annat. I stora delar av Europa etablerades den här typen av tjänster på 1950-talet.

Grunden för startandet av dessa arbetsförmedlingar har sedan början av 1970-talet varit missnöje med den statliga arbetsförmedlingen. Parternas erfarenheter från över 40 år av egna arbetsförmedlingar är goda. Flera gånger per år rapporterar trygghetsråden om sin verksamhet angående hur många personer som erhållit stöd och hur många som kommit i nytt jobb efter uppsägningar från tidigare arbetsgivare.

Med det vill jag säga: Branschen kan det här, ta hjälp av oss. Ge oss i uppdrag att sätta personen i jobb och låt oss använda våra väl beprövade metoder.

3. Granska och följ upp

Arbetsförmedlingen har ett stort och viktigt uppdrag. Men det dubbla uppdraget – att vara ett kontrollorgan samtidigt som man ska stötta personer ut i arbetslivet – är problematiskt. Att Arbetsförmedlingen dessutom själv ska granska sin egen verksamhet komplicerar bilden ytterligare.

Uppföljning och utvärdering av tjänster köpta med gemensamma medel är och ska vara självklart. Media ska granska, Riksrevisionen ska granska och branschen själva ska granska. Från branschhåll har fack och arbetsgivare en kvalificerad rutin för auktorisation av det omställningsföretag som väljer att bli medlem i Bemanningsföretagen. Parterna ligger just nu i startgroparna med det vi kommer att kalla ”branschetiska rådet”. Målet är att branschen ska fungera enligt våra gemensamma, högt ställda krav.

Att arbeta professionellt med att hjälpa människor till nytt jobb med hjälp av aktörer som arbetar i konkurrens är logiskt och kommer att ytterligare förbättra rörligheten på svensk arbetsmarknad. Men det kräver naturligtvis styrning, uppföljning och kontinuerlig metodutveckling för att ge önskat resultat.

Läs en fördjupande text om jobbcoachning här