Misslyckad lagstiftning hotar jobben

· ·
Av Henrik Bäckström, 04 Dec 2012

I förra veckan antog Riksdagen en ny lag, uthyrningslagen. Den är baserad på det europeiska Bemanningsdirektivet som hade som syfte att skydda de anställda inom bemanningsbranschen. Men i Sverige har man gjort en egen version och inte tagit med viktiga delar av ursprunget, Bemanningsdirektivet.

Det europeiska Bemanningsdirektivet har de svenska folkvalda i Europaparlamentet och den svenska regeringen i Europeiska rådet redan tagit ställning för, vilket gör beslutet och genomförandet än märkligare. På Bemanningsföretagens har vi oroat oss för precis detta under flera år.

Vi har varnat för att ett bristfälligt införlivande av den europeiska lagen på sikt hotar tilltron till den svenska arbetsmarknadsmodellen och omgående hotar jobb bland dem som står längst från arbetsmarknaden. Bemanning skapar bra jobb för unga och utlandsfödda och den ofullständiga lagen skapar onödig osäkerhet för bemanningsanställda i varseltider.

Riksdagens antagande av uthyrningslagen utelämnade artikel 4.1 i EU-direktivet, som innebär att begränsningar och förbud mot anlitande av arbetskraft som hyrs ut av bemanningsföretag endast får motiveras av allmänintresset, exempelvis skyddet för uthyrda arbetstagare. Begränsningar och förbud får alltså inte ske via till exempel kollektivavtal mellan andra branscher. Men den artikeln införde man alltså inte.

Vi frågar oss, och inte för första gången, varför en sådan viktig del som skulle skydda de anställdas rättigheter och bemanningsföretags rättigheter att erkännas som arbetsgivare, inte kom med.