Vänstern värnar inte arbetstagare

· ·
Av Henrik Bäckström, 23 Okt 2012

I regeringens proposition till ny lag om uthyrning av arbetstagare saknas två centrala regleringar. Detta är märkligt eftersom dessa två regleringar återfinns i EU-direktivet. Nu har det framkommit att såväl (S) som (V) tydligen inte alls varit intresserade av att föra in dessa två paragrafer. Eller har de bara missat det?

Varför, kan vän av ordning fråga sig? En medlemsstat ska ju införa alla EU-direktiv på ett korrekt sätt. Utmärkande för den svenska översättningen av direktivet är att, jämfört med alla andra översättningar, saknas ett ord. Detta lilla ord återfinns i artikel 4.1 i alla andra utgåvor av direktivet.

Det lilla ordet är ”uthyrda”.

I alla översättningar av direktivet står skrivet att hinder och restriktioner kan motiveras om de ökar de uthyrda (sic!) arbetstagarnas skydd. I den svenska varianten står endast att hinder och restriktioner är ok om de ökar arbetstagares skydd. Med denna skrivning blir ju innebörden en helt annan. Detta verkar ingen jurist, inte professor Birgitta Nyström i den offentliga utredningen, ingen av de lärde på arbetsmarknadsdepartementet och inte ens det högaktade lagrådet ha observerat.  

Detta börjar osökt likna det juridiska arbetet med det tidigare utstationeringsdirektivet, som blev svensk lag. En lag som sedan regeringen fick riva upp och skriva om efter dom i EG-domstolen.

Bemanningsdirektivet är ju ämnat för bemanningsanställdas arbete, inte alla andras arbete. Max 5 % inhyrning, förhandla enligt MBL, eller stärka andra anställdas återanställningsrätt på bekostnad av bemanningsanställda är helt felaktigt tänkt. Direktivet ämnar ju till förbättra jobbmöjligheter för bemanningsanställda, inte försämra dem. 

Utan artikel 4.1 i den kommande svenska lagen och därtill artikel 10, som ska beskriva hur man går tillväga om man önskar pröva ett hinder, blir bemanningsanställda än en gång akterseglade. Bemanningsanställda, fack, arbetsgivarorganisationer eller företag. Eller någon annan för den delen. Ingen kommer att ha någon möjlighet att göra sin röst hörd. Om man ändock lyckas höja sin röst, så finns det inga kanaler att föra sin talan i. 

Är det detta som Socialdemokraterna och Vänstern vill med bemanningsdirektivet? Ett sämre skydd för bemanningsanställda och en sämre fungerande arbetsmarknad. 

Man fragt sich.