Om orsak och verkan


Av Henrik Bäckström, 04 Maj 2012

Som tidigare forskare fascineras jag dagligen av hur olika aktörer förklarar samhälleliga fenomen. Vår jakt på orsakssamband är omättlig. I synnerhet i politiken konstrueras nya ”teorier” på löpande band, men naturligtvis även inom alla områden i samhället. En enkel analys av två motsatta teorier visar dock att man bör vara väldigt varsam med vilka teorier man lanserar.

Starka orsaks- och verkansamband har i mångt och mycket sin bakgrund i en ingenjörsmässig syn på samhället: vrider vi på spak nr 2, så är följden utfall 3. Och så vidare.

I forskningsvärlden finns det etablerade sätt och metoder för att testa om påstådda orsaks- och verkansamband verkligen håller, eller inte håller. Tyvärr måste jag hålla med om att även forskarvärlden befolkas av forskare som inte alltid behärskar metoderna, vilket jag tidigare kommenterat.

Värre och värre blir det ju längre bort från forskarvärlden vi rör oss. Värst är de teorikonstruktioner som görs i våra media, där man dagligen häver ur sig det ena teorin efter den andra som förklaring på något skeende.

Detta tänkte jag på, när jag häromdagen läste om Arbetsmiljöverkets teorier kring arbetsskador i bemanningsbranschen.  Vi är naturligtvis mycket intresserade av att inom detta område få kunskap om orsak och verkan. Detta för att kunna vidta korrekta åtgärder för att förebygga och minska arbetsskador.

I en artikel i tidskriften Arbetsliv måste man sätta stora frågetecken för de teorier och därmed förklaringar till arbetsskador som förs fram av Arbetsmiljöverkets projektledare Fredrika Brickman:

”En annan sak som vi inte tror fungerar är arbetsrotation. Eftersom fysiskt sett mindre krävande arbetsuppgifter ofta kräver längre introduktion sätts bemanningsanställda ofta på de tunga jobben. Det verkar därför som arbetsrotation, är förbehållet de fasta medarbetarna”

Då frågar forskaren i mig: hur vet verket detta?

I den studie från Göteborgs universitet som jag nämner i det tidigare blogginlägget framgår att inhyrda och bemanningsanställda får samma typ av arbetsuppgifter. Det är långa inlärningstider, upp till ett år, som gäller för alla som ska utföra arbetsuppgifterna. Inhyrda ges varken enkla eller okvalificerade uppgifter. Enligt kundföretagets personal kan man inte hyra in för exempelvis tio veckor för det är omöjligt att, även för arbetare, hinna lära sig arbetet som ny på arbetsplatsen. Vidare beskrivs arbetssituationen som präglad av gott kamratskap. Kundanställda välkomnar bemanningsanställda. En arbetsledare vittnar om att hans inhyrda efter en inlärningstid får rotera mellan andra arbetsuppgifter vid nya arbetsstationer.

I vår medarbetarundersökning som 4 000 bemanningsanställda besvarat bekräftas dessa observationer.

Arbetsmiljöverkets teori är alltså att frånvaro av arbetsrotation medför ökade skador. Läser man Göteborgsstudien kan man lika lätt komma fram till rakt motsatt teori, det vill säga att på grund av arbetsrotation ökar arbetsskadorna.

Alltså: Man bör vara väldigt varsam med vilka teorier man lanserar. Jag kunde ju endast genom att läsa Göteborgsstudien komma till rakt motsatt teori än den Arbetsmiljöverket lanserar.