Vilken nytta gör varsel om uppsägning?

·
Av Henrik Bäckström, 10 Nov 2011

 

Illustration varsel

Illustration: Mathias Landefjord

Varsel om uppsägning regleras i Lagen om anställningsfrämjande åtgårder. Lagen tillkom på 1970-talet i samband med de stora neddragningarna inom varvs- och textilindustrierna.  Tanken var att dåvarande AMS skulle få en varningssignal om att snart kommer stora skaror arbetslösa att annalkas det lokala arbetsförmedlingskontoret. Tanken var också att ha koll generellt på att stora neddragningar av verksamhet var på gång i någon bransch eller sektor.

 Hur effektiv är då denna lag som alarmsignal i dag? Noll, skulle man kunna säga.

 Innan ett företag varslar sin fast anställda personal föregås neddragningsprocessen av flera steg. I Svenska Dagbladet den 7 november karaktäriseras fyra steg. Jag skulle vilja säga att hela varselprocessen har sex steg.

 1. Företaget ser över sitt rekryteringsbehov – stoppar nyrekryteringar
2. Företaget låter visstidskontrakten löpa ut.
3. Företaget säger upp kontraktet med Bemanningsföretaget.
4. Bemanningsföretaget låter visstidskontrakt löper ut. Ingen förlängning.
5. Företagets fasta personal varslas
6. Bemanningsföretagets fasta personal varslas.

 När ovan nämnda varsel kommer Arbetsförmedlingen tillhanda har redan en stor del av personalen lämnat arbetsplatsen.

 Varför varslas företagets egna fastanställda innan bemanningsföretaget gör det. Jo, för att i dag har företaget inga andra ersättande eller alternativa arbetsuppgifter att erbjuda sin fasta personal. Den möjligheten finns för den anställde i bemanningsföretaget. Chansen att i bemanningsföretagets kundkrets hitta nya uppdrag är betydligt större än hos företaget.

 Frågan är sålunda: Behövs ett nytt ”early warning system”?